Idag blir det ett ilsket inlägg.
Jämställdhet mellan könen. Jämställdhet mellan olika etniska bakgrunder. Jämställdhet, jämställdhet, jämställdhet. Det är en av de viktigaste frågorna i varje politiskt val nu för tiden. Det finns dock ett område där politikerna tydligen anser att jämställdheten inte bör upprätthållas, tvärtom så arbetar de mot den.
Detta och mycket annat fick jag höra i SVTs Dokument Inifrån om den unga arbetslösheten i
Generation Utanför. Det är intervjuer med anställda och före detta anställda på bl.a. ICA, Jensens Böfhus och McDonalds. Det handlar om den unga arbetskraftens sviktande förtroende för arbetsmarknaden. Man skall börja med ett deltidsjobb inom sälj- eller servicesektor, utan villkor och med försvagat anställningsskydd. Samtidigt hörs röster från den äldre generationen om att dagens unga är lata. Ungdomsarbetslösheten är idag på rekordnivåer, högre än finanskrisen 91-92.
Och vems fel är det? Före detta arbetsmarknadsminister Hans Karlsson (S) sitter i en intervju i programmet och säger att det var en helt medveten strategi från den dåvarande regeringen att låta unga och invandrare ta smällen för den ekonomiska krisen. Det är helt enkelt rättvisast så. Rättigheter skall man tydligen ha jobbat ihop till. Nuvarande finansminister Anders Borg (M) talar om hur han tycker det är för höga ingångslöner i service- och kommunalsektor, klassiskt ungdomsdominerade jobb. Jan Björklund (FP) talar om lärlingsplatser med halverad lön. Maud Olofsson (C) vill förlänga provanställningen till 1 år från nuvarande 6 månader.
Vilka kan man lita på? Alliansen verkar uppenbarligen göra gemensam sak med de röda i denna frågan där man systematiskt (!) låter oss unga få axla den största bördan av arbetslöshetens ok. Jag kan bara innerligt hoppas att jag får ett riktigt jobb när jag har min examen, det är inte långt dit nu. För att komma in i den svenska arbetsmarknaden är svårare än någonsin, det är denna dokumentären bevis nog på.
Vi blir beskyllda för mycket, Generation Y. Vi är generationen som inte vill stanna länge på samma plats. Vi är generationen som inte tar ansvar. Vi är den lata generationen som bara tänker på oss själva.
Men det är väl i sanningens namn inte särskilt konstigt när vi utav arbetsmarknaden konstant behandlas som skit?