Humor i eländet

Det är fruktansvärt det som hänt i Haiti, detta är på intet sätt menat att göra narr av händelsen, men det här är för roligt för att inte publiceras.

Vem är Sveriges roligaste person? Efter denna intervjun funderar jag på att lägga min röst på Gunde Svan. Inte enbart för hans oerhört roliga dalmål, men även för hans förmåga att fullständigt leva under en sten. Denna intervju publicerades i Expressen en vecka efter den ödesdigra jordbävningskatastrofen på i Haiti. Det blir extra komiskt om du i ditt huvud föreställer dig hur Gunde Svan svarar på de här frågorna. Få har en sån förmåga att låta genuint överraskade som Gunde Svan.

Vikten av ett resultat

Tålamod är en dygd, heter det så fint. Jag har insett att det är en dygd man bör se till att äga om man sysslar med biologisk forskning. I den kurs jag läser nu har jag under de senaste 2 veckorna spenderat 4 dagar i veckan i labbet. Bara de senaste två dygnen har jag inkasserat 18 timmar.

Kruxet med att sysselsätta sig med mikrobiologi är att det lätt blir något av ett västgötaklimax (ett antiklimax med ett lite roligare ord) när man är klar. En maskintekniker kan lätt se på sin järnbalk och konstatera att det är en fin järnbalk. Till och med en matematiker kan på något sätt beskåda det han har åstadkommit.

Var har vi landat än så länge efter dessa två veckor? Vi har renat fram muterat DNA från ett mänskligt protein. Slutvikten landade på cirka 3 mikrogram, upplöst i 8 mikroliter vatten. För eventuella läsare som inte känner sig bevandrade i ämnet 'oerhört små vikter' har jag omvandlat det till den betydligt mer påtagliga enheten katter. 3 mikrogram innebär cirka en tiotusendels normalstor katt.

Vad gör man då med en tiotusendels katt DNA? Man slänger det. Allt detta jobb för nästan ingenting förvandlas definitivt till ingenting i och med att handledaren väljer att inte gå vidare med projektet.

Tålamod är en dygd.

självrannsakan

Jag gillar egentligen det här. Att skriva menlösa blogginlägg som inte rör någon i ryggen. Trots detta har jag gått runt och förkastat den menlösa bloggen om ingenting, det har kännts som att folk endast söker uppmärksamhet. Men jag skall ändra på det, jag bloggar för mig själv, för att jag tycker det är roligt helt enkelt. Låt se om någon stackare är intresserad av att läsa. Jag är förberedd på en förändring, från och med nu är detta ytterligare en i raden av bloggar som handlar om frukost, promenader och liknande meningslösheter. Men var inte rädd, den här bloggen kommer inte förvandlas till en modeblogg, så lågt skulle jag aldrig sjunka. Dessutom måste jag ha något att fortsätta kasta skit på.

Nu börjar jag om på blankt blad. Välkommen.