Closer Than You Think

På senare tid har jag, sedan jag skaffat mig en smartphone, gått och blivit en twitterjunkie. Jag är oerhört fascinerad över de korta avstånd som finns på Twitter. Jag kan, som helt vanlig svensson följa idrottsstjärnor, musiker och politiker på ett mycket mer personligt plan än någonsin. Fast ändå inte. Jag kan ha följa specifika journalister istället för att behöva tragla mig igenom deras ibland ganska trista tidningar. Jag kan följa ett nyhetsflöde på ett mycket intressant sätt med konstanta uppdateringar av personer som är närvarande på plats bara minuter efter en händelse sker.

Hela världen har kommit så mycket närmre. Allt är så mycket mer lättillgängligt. Fast ändå inte.

Det blir inte mer tydligt än när Filadelfiakyrkan i Stockholm kritiseras för att de hyr ut sin lokal till en konsertarrangör som bl.a. erbjuder en konsert med brittiska sångerskan PJ Harvey. Detta uppmärksammades av Fredrik Strage i DN PåStan i ett påpassligt blogginlägg med titeln Satan i Filadelfiakyrkan. Nu upprörs gammelpingstfolket över att en häxa och satanist, som PJ Harvey uppenbarligen är då hon sjunger om "the devil" i sina låtar, skall få uppträda i deras kyrka.

Tidigare i sommar blev en konsert i Filadelfiakyrkan med tyska munkpastischbandet Gregorian inställd. De skulle uppträda med sin senaste platta The Dark Side of Chant där de gör sina sedvanliga munkifierade covers, denna gången av lite mörkare rockmusik så som Depeche Mode och AC/DC. Konserten ställdes in efter påtryckningar från Stanley Sjöberg, efter att denne haft kontakt med Aftonbladets musikbloggare Christoffer Röstlund. En helt bisarr mailkonversation med tanke på hur astronomiskt långt bort från varandra de två står normalt sett.

Låt oss slå fast en sak med en gång. PJ Harvey är naturligtvis varken häxa eller satanist. Och inte Gregorian heller för den delen. Det finns även en teologisk diskussion att ta här gällande kyrkolokalens helighet, men den tänker inte jag ta nu.

Desto intressantare är att det så kallade gammelpingstfolket nu står så nära Fredrik Strage och Christoffer Röstlund rent medialt att de kan ta till sig av deras blogginlägg. Att de kan föra en mailkonversation, eller en twitterkonversation om de så vill. Problemet som uppstår är att trots att Strage och Pingst numera står så nära varandra rent avståndsmässigt, så är ravinen djupare än någonsin emellan dem. De kan konversera med varandra över gapet, men de skulle aldrig komma på tanken att försöka ta sig över. Ingen vet var detta utbyte i slutändan leder, men jag är väldigt nyfiken på svaret.

Twitter och andra moderna media skapar kommunikation mellan parter som normalt sett aldrig skulle konversera med varandra. Är det enbart positivt?