VMs värdiga mästare
Spanien må ha gjort färre mål än något världsmästarland tidigare, och de må ha sett stundtals torftiga ut emellanåt. Men de har vad som krävs, ett extremt stabilt försvar, en världsklassmålvakt och en riktig kobra i David Villa. Holland gjorde sig av med sin rätt att klaga över Howard Webbs domarinsats i samma ögonblick som Nigel de Jong satte sulan i Xabi Alonsos bröstkorg. Spelar man medvetet fult får man räkna med att även motståndarna försöker påverka domaren.
VMs bästa match
Av de jag såg helt har jag svårt att värja mig för Brasilien - Holland. Det är sällan man ser sådana totala vändningar idag. 1-0 i halvtid och ingen männska på jorden hade tippat Holland i det läget, så gör dom en magisk vändning och Wesley Sneijder spelade till sig guldbollen, eller?
VMs mål
Mycket att välja på här, trots kritiken mot bollexperimentet Jabulani. Shabalalas inledningsmål var naturligtvis vackert inte bara rent estetiskt utan också ur synvinkeln att det var värdnationens och hela Afrikas första mål i sitt första egna VM. David Villa svarar även han för ett makalöst mål i matchen mot Honduras. Men jag kan inte bortse från Gio van Bronckhorsts jättepärla mot Uruguay i semifinalen. Ett minne av svunna tiders holländska fotboll med långskott av yppersta världsklass. Det tål att ses hur många gånger som helst.
VMs bästa spelare
Jag måste hålla med den samlade journalistkåren i det här avseendet. Även om jag imponeras enormt av skytteligavinnaren Thomas Müller, den alltid lika vasse David Villa, den evige lille farbrorn Andres Iniesta, klippan Carles Puyol eller Hollands lilla stora mittfältsregent Wesley Sneijder, så stod en spelare över alla andra under den här turneringen. Inte bara den skickligaste spelare under hela turneringen, utan också den i särklass viktigaste för sitt lag. Diego Forlán.
VMs förutsägelse
Ok, det är omöjligt att ha en sådan här rubrik utan att nämna den stora kvällstidningsföljetången om bläckfisken Paul som tippade rätt resultat i 8 raka matcher. Men jag vill ändå framhäva min egen framtidsvision före den av en tursam invertebrat. Ok, för full pott borde jag kanske profeterat fram Thomas Müller före Mesut Özil, men jag måste ändå säga att jag är mycket nöjd med min förutsägelse om att den turkiskfödde tysken skulle få ett stort genombrott i VM. Hela det nya unga tyska landslaget har trollbundit under VM, vilket leder oss till:
VMs lag
Thomas Müller, Mesut Özil, Sami Khedira, Manuel Neuer, Jerome Boateng, Holger Badstuber, Lukas Podolski, Bastian Schweinsteiger, Philipp Lahm. Ingen utav nämnda spelare är i skrivandets stund över 26 år. 5 utav dem vann U21 EM-guld förra året i Sverige. Tyskland blev mitt favoritlag under denna turneringen, trots att jag aldrig gillat tyskarna innan. Om Özil & Co fortsätter att åldras och utvecklas i samma fina kurva som de påbörjade i Sydafrika 2010 är det ingenting som talar för att jag skulle tycka annorlunda om 4 år i Brasilien.
VMs viktigaste diskussion
Vi fick höra till ända om Vuvuzelor, bläckfiskar, Afrikas VM, Englands kollektiva kollaps, Diego Maradona och bra mycket annat. Men en av alla de flaskposter som svävade upp till ytan under den här turneringen bär en ett bra mycket viktigare budskap än de andra. Fråga England, eller Mexiko för den delen. VM har präglats till stor del av många märkliga domslut, vilket har föranlett en stor diskussion kring utvecklingen av domarpositionen. Det verkar nu som om det relativt omgående kommer att beslutas om ett sexdomarsystem där vi kommer se en extra domare vid varje mål. Så kanske inte Frank Lampard hade behövt bli lika ledsen över hur England åkte ut mot Tyskland, det hade de nämligen gjort alldeles oavsett om det blivit mål eller inte. Och i den frågan är vi eniga, VMs två främsta profeter, jag och bläckfisken Paul.
Världsmästare om fyra år?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar