Postcards from far away, pt. 9

Long time no see.

Indierna är verkligen usla på att ha internet tillgängligt på hotel. Har de trådlöst internet så är det ett mirakel, och då kostar det en mindre förmögenhet. Nåväl, här kommer en liten rapport om vad som hänt den senaste tiden.

Vi anlände till Delhi den 15e December om jag minns rätt, efter en riktigt usel bussresa från Amritsar. Väl framme I Delhi slog vi oss ner I en lite turistig del av stan vid namn Paharganj, mitt emellan New Delhi och Old Delhi. Mina förväntningar på Delhi som stad var ganska höga innan vi anlände, och jag hade förhoppningar om att få se en riktig storstad. Jag har aldrig tidigare varit I en riktigt stor världsmetropol. Och visst är det en riktigt stor stad Delhi, med enorma avstånd mellan allting, men en förvånansvärt fräsch tunnelbana (tänk Sthlms t-bana). Men de riktigt flashiga kvarteren, affärsskyskraporna, lyxområdena har lyst med sin frånvaro. Delhi ser helt enkelt ut som en jättestor urtypisk indisk stad, kanske inte så konstigt, men en liten besvikelse blev det ändå.

Vi hann med en endagstripp till Agra också. Vi såg det röda mughal-fortet och ett antal olika hantverkare, men huvudmålet var naturligtvis Taj Mahal. Ett mästerligt byggnadsverk som verkligen inte gör sig nog på kort. Den är så ofantligt stor och vacker, speciellt I solnedgången att man nästan tappar fattningen. Efter att solen gått ner blev det dock bade mörkt och kallt så vi satte oss på ett tåg tillbaka till Delhi.

Victor åkte till Hong Kong den 16:e, trodde han. Det visade sig nämligen på flygplatsen at han bokat sina biljetter för Januari istället för December… Lyckligtvis mötte han trevlig personal på flygplatsen och fick boka om sin biljett till den 17:e. Själv spenderade jag en dag ensam I den stora staden innan Joel och Julia anlände till Delhi. Innan resten av släkten Kuhlin anlände hann vi med att kika på Delhis zoo, vilket kan ha varit bland de sämsta zoon jag någonsin sett. Vi såg tigerburen, björnburen, lejonburen, noshörningsburen, mungoburen, jaguarburen, sloth bearburen och panterburen. Djuren var dock lika frånvarande som Victor 5 minuter efter han vaknat. De hade dock en enastående samling olika hjortar och rådjur, det skall sagas, men det var inte riktigt de djuren vi åkte dit för att se.

Sen började en något mer social del av resan, julen och dagarna kring den spenderades nämligen med stora delar av familjen Kuhlin. Ett oerhört trevligt och gästvänligt sällskap. De sista dagarna I Delhi (själv spenderade jag hela 8 dagar där, kanske något för många) kikade vi på olika sevärdheter, framförallt rester av den gamla brittiska imperialtiden.

Sedan bar det av mot en betydligt mindre stad; julen skulle nämligen spendera I den lilla staden Pushkar I Rajastan. Pushkar var en fantastiskt skön kontrast till ofantliga Delhi. Med sina 14,000 invånare, nästan bilfria gator och sin enkla stil (hela staden är helt vegetarisk t.ex.) var det väldigt skönt att vila ut några dagar. Men hur skulle julmiddagen bli av I en vegetarisk stad? Detta problemet löstes av Jenny och Josef Kuhlin som gav sig ut och lyckades boka en praktmiddag med bade lamm och kyckling åt hela sällskapet på en 5-stjärnig resort strax utanför staden. Tack vare detta läget hade de möjlighet att servera oss kötträtter, vad vore julen annars? Efter att ha vilat ut, vunnit en pepparkvarn I julklappsleken, vandrat upp på ett lokalt berg och käkat chana masala på märkliga restaurangen Pink Floyd Café skulle vi sedan resa mot indienvistelsens sista mål: Jaipur.

Till vårt stora förtret upptäckte vi dock att järnvägsarbetarna har gått på strejk, detta betyder att vårt tåg från Ajmer till Jaipur blivit inställt. Inte mycket att göra åt, lyckligtvis gick bussarna I skytteltrafik, så efter 3 timmar buss kom vi fram till Jaipur iallafall.

Väl I Jaipur marker vi att man börjar bli lite matt på Indien. Det är så intensivt varje dag att man snart inte klarar av det här livet längre. Jag, Julia och Agneta åkte på dagen till ett gammalt fort utanför Jaipur och turistade, medans Victor, Joel och Sture stannade på hotellet och tog det lugnt. Dagen vid skrivandets stund har vi traskat runt I gamla stan på den största bazaar jag någonsin sett, handlat lite indiska prylar, och kikat på ett 400 år gammalt observatorium. Vi hoppas nu på att strejken skall vara över imorgon så vi kan ta oss till Delhi innan flyget går. Annars får vi ta buss dit med, vilket inte alltid är en höjdare I indien…

Här näst på resan väntar en stor kontrast, från Delhi flyger vi till det stenrika arabemiratet Dubai. Hur det blir, får vi ta I nästa inlägg. Tack och hej från Indien!